har alla morgonstunder guld i mun?

Tidig morgon. På väg till jobbet. Var är alla människor? Jaha, de har semesteeeeeeeeer.

Spenderade gårdagskvällen på Första Bästa efter att ha shoppat outfits till helgens bröllop. Åh, vad mysigt det var! Spontant, opretto och trevligt. Jag och Pärlan C göttade oss i halloumi och pojkarna drack lång-öl. Det var länge sen vi var där om man jämför med att vi trevade in på deras innergråd minst fem dagar i veckan förra sommaren.

Jag har blitt med ny mobil- halleluja! Android. Samung Galaxy S2. Kommer ha glömt namnet om några dagar, men älskar att jag kommer kunna ha Spotify i luren och att jag kan kolla på svt-play. De har börjat sända Nile City igen... Winning!

shopping är bra för själen

Det är galen rea som pågår i detaljhandeln just nu. Det är på gott och ont att jag jobbar mitt i Stockholm city. Att kliva ut ifrån kontoret och hamna på Drottninggatan gör att jag klappar mig själv på axeln de dagar då jag kommer hem utan att ha shoppat en enda grej. Igår tog jag en tur på stan med den underbara fröken S och som vi fyndade! Jag införskaffade mig lite nya underkläder. Att köpa en ny bh efter att ha gått ner 35 kg var som en uppenbarelse. Ni kanske tror att en ny bh är det första man köper, men icke. Eftersom det i stort sett bara är omfånget som har minskat på mig, men inte melonerna i sig, så har jag inte känt att det varit ett akut problem. Och vad ska jag göra med alla superfina, nu för stora, bh:ar som jag har hemma liggandes i garderoben?! Men satan i gatan- det känns som en befrielse att ha en bh som faktiskt sitter bra på alla sätt. Sen att jag fick både bh och matchande trosor för 75 pix på rean, det gör att det känns ännu bättre! Jag fick en korallfärgad sweatshirt, ett svart knälångt fodral som satt likt ett smäck, underkläder, en Alf t-shirt, två linnen, en tygblomma till håret (är det en fetisch om man har 27 stycken tygblommer i olika färger?) och en ruskigt snygg gubbkeps för drygt 550 spänn. Jag är nöjd!

Vi avslutade kvällen med käk på Elefantpojken som ligger på Ringvägen. Det är ett mycket bra ställe, prisvärt och fantastiskt gott käk! Rekommenderas varmt.

bittersweet memories aka bittersöta minnen

Vi var lediga förra veckan. Spenderade några dagar ute på landstället utanför Södertälje i goda vänners sällskap. Det var underbart att ägna dagarna åt att spela kort, sola, läsa böcker, äta och dricka gott.

Det var bara andra gången jag var ute på landet sen Farmor gick bort. Jag var lite nojjig över hur jag skulle reagera av att spendera en lite längre tid därute, allt där ute påminner starkt om både henne och Farfar. Lyckligtvis så blev jag inte sorgsen utan jäkligt glad av att hitta saker som fick minnesbilder att poppa upp i skallen. Kikaren som alla barnen flitigt använt tillsammans med Farmor för att spana på båtar ute på sjön. Bänken som man alltid hittade Farfar sittandes på. Den blå fjärilen som Farmor så omsorgsfullt satt upp på väggen. Farfars tofflor som fortfarande kommer till användning.

En morgon la jag mig på bryggan med en bok. Jag slukade de sista sidorna i ”En dag” av David Nicholls och vred på huvudet. Vattnet glittrade och himlen var klarblå. På altan satt grabbarna, pratade och gestikulerade med armarna. Antagligen om bowling. Tjejerna låg i gräset och jobbade på brännan. Det gröna gräset runt omkring de var som en perfekt ram.

Just precis i den sekunden så var det som att någon knögglade ihop mitt hjärta. Landet levde. Och jag ville inget hellre än att krama om Farmor och tacka henne för allt. Tiden läker fan inte alla sår. Fem månader och åtta dagar har inte gjort att ångesten över att jag åkte hem den där sista natten har gett med sig. Inte heller har klumpen i halsen slutat infinna sig när minnen flashar förbi hornhinnan. Det blir bättre, tänker ni. När då, undrar jag.

Början på början.

Jag har bytt blogg. Börja-på-ny-kula-grejen ni vet. Ungefär som att man alltid vill gå till frisören efter ett bad break-up, eller akut vill köpa en ny garderob när man fått nytt jobb. Ja, ni känner nog igen det där. Jag har egentligen ingen cheesy anledning till bloggbytet, jag är förbaskat nöjd och livet kan försöka jävlas med mig hur mycket som helst- jag klarar allt! Men behovet av att skriva av mig, reflektera och dokumentera behöver stillas. So here we go.