Igår gick jag och la mig i sängen 21:00. Då hade jag redan
somnat i soffan en stund. Jag sov som en klubbad säl fram till strax innan
klockan 06 imorse. På vägen till jobbet så klagade jag på att jag känner mig
som värsta kärringen. Jag kan lika gärna pensionera mig, typ. Blivande maken sa
åt mig att anamma det! Att inte kämpa emot. Att när jag väl har accepterat det
så kommer det att vara det bästa som hänt mig. ”Att bli gammal är det bästa
finns! Man får somna överallt, man får säga ’Va?’, man får läcka gaser och man
får slana runt.”
Och snubben har väl en poäng antar jag. Men jag vet inte om jag vill slana runt, läcka kroppsodörer eller använda min kommande dåliga hörsel som ursäkt. Men däremot det där med en legitim ursäkt att sova är lockande. För det är i princip det enda jag vill och gör just nu.
Och snubben har väl en poäng antar jag. Men jag vet inte om jag vill slana runt, läcka kroppsodörer eller använda min kommande dåliga hörsel som ursäkt. Men däremot det där med en legitim ursäkt att sova är lockande. För det är i princip det enda jag vill och gör just nu.