Alltså jag vill bara klargöra en sak.

Idag så gick jag tillbaka och läste lite vad jag har skrivit de senaste månaderna. Jag får mig själv att framstå som en bitter, arg, deprimerad och jävligt tråkig tjej. Jag har till och med skrivit det rakt ut. 

Den här bloggen är som ett klotterplank för mig när jag inte kan få fram det jag vill via den där saken som kallas munnen. När jag helt enkelt inte kan prata om saker o ting. Då tar jag till tangentbordet. Vilket gör att det som jag skriver ofta är tunga grejer, saker jag inte kan formulera på annat sätt. Men det är inte hela jag.

Det här är en del av mig. Sen finns det också en del av mig som fullkomligt älskar livet. Den delen hamnar liksom lite i skymundan här då jag i verkligheten tillåter den levnadsglada delen att ta all plats. Så även om jag kanske verkar lågmäld mellan raderna så är jag hög på livet. In real life.