Vi var i lägenheten i söndags. Köparna ville komma dit och mäta lite inför deras inflytt. Vi behövde åka dit och ta ner några lampor som fortfarande hänger kvar. Det kändes inte alls konstigt att vara där. Vi saknar det inte, inser snarare hur rätt vi har gjort i att flytta till världens bästa lilla hus. Jag trodde att det skulle vara jobbigt för min bättre hälft, han har ju trots allt bott i samma område i princip hela sitt liv. Men han hävdar att det här är det bästa han gjort. Hur varm i kroppen blir man inte när ens sambo är lycklig?
I fredags hade vi bokat en flyttstäd- så vi räknade iskallt med att det skulle vara strålande fint och fräscht när vi kom dit. Men icke. De hade inte ens städat badrummet. Och då menar jag inte ens försökt att städa, utan det var inte en pinal av damm som hade skurats bort. Blivande maken ringde städfirman som kom dit efter en stund. De städade badrummet och torkade alla golvlister, som de även hade slarvat med. Så vi spenderade tre jävla timmar i en tom lägenhet. Men visst är det då man får unna sig en varsin Farsta-macka och ett glas vin i soffan sen? Just D.
