Enda grejen som vi faktiskt är oense om är bröllops-dansen. Blivande maken, som är takt-känsla per definiton och verkligen kan röra sig till musik, är inte alls up for it. Men när han och bästa männen lekte Svensexa efter middagen, så propsade faktiskt de mest oväntade karlarna på att det kunde vi ju inte strunta i. Så vem vet, det kanske blir bästa männen som kör en liten vals.
måndag, maj 14
den där ovärderliga hjälpen
I lördags hade vi middag med alla som är involverade i bröllopet. Det var sjukt kul och jag är så jädra glad att det är just de som vill vara med när vi gör det här. Tydligen så är det här den dagen då jag och Andreas ska kunna slapppna av och släppa på kontrollbehovet. Vi kollade på varandra och skrattade när ena halvan av värdparet konstaterade detta. Hur ska vi klara av det?! Vi är helt skadade från jobbet och vi båda måste ha koll på allt. Men vi har lite mindre än 6 månader kvar att förbereda oss och vi litar till etthundratio procent på de underbara människorna som vill hjälpa oss. Jag blir fan tårögd bara jag tänker på det, vi har de bästa vännerna och familj man kan tänka sig.
