Jag drömmer en hel del just nu. Plus att jag sover ruskigt dåligt. Natten till i fredags var det insomnia deluxe och jag somnade någon gång runt 04 efter att ha plöjt 'Kalla Fötter'-avsnitt. Vaknade redan strax efter 8 och var pigg. Det har fortsatt sen dess. Jag sover några timmar, vaknar och kan inte somna om.
Jag lever runt i sängen när jag väl sover, stackars Andreas. Jag ligger och blåser honom i ansiktet och nacken, knäar honom och delar ut en och annan känga. Jag tror det är för att jag drömmer konstant. Såpass att jag kommer ihåg vad jag drömmer också, vilket i princip aldrig har hänt. Jag vaknar och det känns som att jag precis sett en film, så självklart har jag följt hela min dröm.
Inatt var jag gravid, precis som alla andra nätter. Men inatt försvann magen, den sprack som en ballong då den kom åt nånting, jag minns inte riktigt vad- men magen försvann. Poff.
Det är några veckor kvar innan vi ska till kliniken. Nu börjar utredningen på riktigt. Vissa dagar känner jag mig inte alls redo. Jag är redo att bli mamma, men jag vet inte om jag är redo för eventuella dåliga nyheter. Andra dagar så ligger jag i Andreas knä och pratar om när vi får barn. Helt övertygad om att det kommer att ske. Min bättre hälft är säker på att vi bara behöver få lite hjälp på traven, men att vi en vacker dag sitter där med en positiv test-sticka i handen.
Jag önskar att jag kunde vara lika säker.
