Våra enda oskiljaktigheter (heter det så?) har att göra med beteendet i sängen. Mitt beteende i sängen rättare sagt. Enligt källor, den enda källan med någon som helst information kring det hela, så vill jag alltid ligga i mitten av sängen. Men det är ju för att jag inte vill ramla nedför kanten, det är väl inte så konstigt?!
Efter morgonens informationsutbyte kring hur natten varit, så la blivande maken fram ett förslag på hur vi ska lösa det hela med att markera gränsen i sängen;
'Vi får ta till taggtråden vi pratade om förut.'
'Vi pratade inte om någon taggtråd, snackade vi inte om silvertejp?'
'Silvertejp biter inte på dig...'
Om jag har konstiga märken på armar, ben.. ja, hela kroppen- så är det därför. Ett försök att lära mig om gränser helt enkelt.
